SOIC: Skillnad mellan sidversioner
Soren (diskussion | bidrag) Skapade sidan med '=== Inledning === Handel har sedan urminnes tider varit en viktig komponent i civilisationens framåtskridande. Den byggde broar mellan människor och kulturer i olika delar av världen. === Svenska Ostindiska Compagniet === Tanken på ett svenskt Ostindiskt kompani hade funnits ett bra tag, redan 1624 godkände Gustav II Adolf ett handelskompani som skulle driva långväga handel, och som han själv tecknade andelar i. År 1731 bildades slutligen det svenska kompaniet...' |
Soren (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<big>'''Inledning'''</big><br> | |||
Handel har sedan urminnes tider varit en viktig komponent i civilisationens framåtskridande. Den byggde broar mellan människor och kulturer i olika delar av världen. | Handel har sedan urminnes tider varit en viktig komponent i civilisationens framåtskridande. Den byggde broar mellan människor och kulturer i olika delar av världen. | ||
<big>Om '''Svenska Ostindiska Compagniet''' «SOIC»</big><br> | |||
Tanken på ett svenskt Ostindiskt kompani hade funnits ett bra tag, redan 1624 godkände Gustav II Adolf ett handelskompani som skulle driva långväga handel, och som han själv tecknade andelar i. | Tanken på ett svenskt Ostindiskt kompani hade funnits ett bra tag, redan 1624 godkände Gustav II Adolf ett handelskompani som skulle driva långväga handel, och som han själv tecknade andelar i. | ||
Nuvarande version från 27 juni 2026 kl. 13.13
Inledning
Handel har sedan urminnes tider varit en viktig komponent i civilisationens framåtskridande. Den byggde broar mellan människor och kulturer i olika delar av världen.
Om Svenska Ostindiska Compagniet «SOIC»
Tanken på ett svenskt Ostindiskt kompani hade funnits ett bra tag, redan 1624 godkände Gustav II Adolf ett handelskompani som skulle driva långväga handel, och som han själv tecknade andelar i.
År 1731 bildades slutligen det svenska kompaniet, Svenska Ostindiska Compagniet, förkortat SOIC. Bakgrunden var då inte ett inslag av något nytt ekonomiskt tänkande eller nya handelspolitiska idéer. Kompaniet var tvärtom ett av de sista som grundades i Europa. Det första bildades mer än ett sekel tidigare och var det Portugisiska Ostindiska kompaniet som tillkom år 1587. Portugiserna var en framgångsrik sjöfartsnation, som i högsta grad bidragit till många geografiska upptäckter, tog tillfället i akt att snabbt utnyttja de möjligheter till handel med ostasien som öppnades. Portugisernas framgångar lockade sedan andra nationer till efterföljd. År 1600 utfärdade drottning Elisabeth privilegier åt ett engelskt kompani. Därefter följde det Holländska 1602, Danska 1616, Franska 1664 och det Flamländska 1717.
Tanken på ett svenskt Ostindiskt kompani hade, som nämnt ovan funnits länge, och det handelskompani («Generalhandelskompaniet») som Gustav II Adolf godkände 1624 och som i 12 år skulle driva långväga handel (på «landzkapen Africa, Asia, America och Magellanica»). Det trettioåriga kriget gjorde dock att företaget rann ut i sanden. Senare var det Karl XII:s krig som dels var påfrestande och utmattat det svenska folket dels gjorde att det saknades kapital.
En annan aspekt var att det var många som var emot ett bildande av ett ostindiskt kompani eftersom man ansåg att det var fel att föra in lyxartiklar i landet i utbyte mot järn och andra produkter som vår rika natur gav oss. Detta skulle enbart göra några få privilegierade enormt förmögna. Dessutom var ju detta under frihetstiden och det fanns ju till och med bestämmelser mot användandet av olika "lyxartiklar".
Viljan att grunda ett kompani blev till slut större än motståndet. Den skotske köpmannen Colin Campbell var intresserad av att satsa pengar i ett svenskt företag och tog därför kontakt med svensken Niclas Sahlgren när denne var i Holland - som nappade på förslaget och var den senare som kom att dra upp riktlinjer och organisation för företaget samt sälja in idén till svenska politiker. De fick även med sig stockholmaren Henrik König, som redan 1729 lämnat in en ansökan till Kommerskollegium om tillstånd att bedriva handel på Ostindien. Den drivande kraften bakom att kompaniet till slut bildades var emellertid Colin Campbell. Privilegierna som gavs till Henrik König & Compagnie den 14 juni 1731 sammanfattades i arton paragrafer. Privilegiebrevet översattes till franska och latin.